Frågan har ett svar som nästan ingen ger: det mesta sparas redan åt dig. 18,5 procent av inkomsten går till allmän pension och arbetsgivaren lägger tjänstepension ovanpå. Det du behöver räkna ut är inte hur mycket du ska spara — det är hur stort hålet är mellan det som redan sparas och det du vill leva på.
Kort svar. Ingen myndighet anger ett belopp. Räkna baklänges i stället: ta din önskade pension, dra av det som redan avsätts — 18,5 procent allmän pension plus tjänstepension — och spara skillnaden.
Börja med det som redan sparas
Följande är hämtat ordagrant från Pensionsmyndigheten, läst 2026-08-16. Vi har inte skrivit om formuleringarna.
Visa fördjupning Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (upp till 7,5 inkomstbasbelopp) före skatt till allmän pension.
Av den pensionsgrundande inkomsten går 16 procent till inkomstpension.
Av den pensionsgrundande inkomsten går 2,5 procent till premiepension.
Har du kollektivavtal tillkommer tjänstepension, ofta mellan 4,5 och 30 procent beroende på inkomstnivå. Tillsammans sparas alltså över 20 procent av din lön till pension redan innan du gjort något — vilket är hela skälet att "spara 10 procent till pensionen" är ett dåligt råd: det svarar på fel fråga.
| Källa | Andel av inkomsten | Vem betalar |
|---|---|---|
| Inkomstpension | 16 % | via skatten |
| Premiepension | 2,5 % | via skatten |
| Tjänstepension (ITP1 e.d.) | 4,5 % upp till taket | arbetsgivaren |
| Tjänstepension över taket | ofta 30 % | arbetsgivaren |
| Eget sparande | det som återstår | du |
Om tjänstepensionen skriver Pensionsmyndigheten, läst 2026-08-16:
Varje tjänstepensionsavtal har en valcentral och det är dit du vänder dig om du behöver hjälp.
Beloppen du kan välja mellan är 1 till 4 prisbasbelopp (1 prisbasbelopp = 59 200 kronor år 2026), och utbetalningstidens längd kan vara 5, 10, 15 eller 20 år.
Du behöver inte betala något för återbetalningsskyddet, men det innebär en indirekt kostnad eftersom du går miste om något som kallas arvsvinster.
Det sista citatet är värt att läsa två gånger: återbetalningsskyddet kostar ingen avgift men innebär en indirekt kostnad, eftersom du avstår arvsvinster. Har du ingen som behöver skyddet betalar du för det i form av lägre egen pension.
Taket är där ditt eget sparande börjar spela roll
Den allmänna pensionen avsätts bara upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Tjänar du över det växer den inte mer, oavsett hur mycket mer du tjänar. Det är exakt där ett eget sparande går från trevligt till nödvändigt — och det är också där tjänstepensionens högre procentsats ovanför taket blir den viktigaste delen av din totala pension.
Hur systemet fungerar i sin helhet står i guiden om hur pensionen räknas ut. Ligger din lön nära brytpunkten för statlig skatt påverkar det dessutom vad ett eget sparande kostar dig netto — se vad brytpunkten innebär.
Räkna baklänges — ett räkneexempel
Du är 35, tjänar 40 000 kronor i månaden och vill ha 25 000 kronor i månaden som pensionär.
| Steg | Belopp |
|---|---|
| Önskad pension per månad | 25 000 kr |
| Prognos från allmän pension + tjänstepension | ca 19 000 kr |
| Hål att fylla | 6 000 kr/mån |
| Kapital som behövs vid 65 (20 års uttag) | ca 1 440 000 kr |
| Eget sparande per månad i 30 år vid 6 % avkastning | ca 1 500 kr |
Prognossiffran är inte vår. Den hämtar du på minPension, som räknar på dina faktiska intjänade rättigheter — vi gissar den inte åt dig. Kapitalbehovet och månadsbeloppet är däremot ren aritmetik, och du kan räkna dem på dina egna tal i ränta-på-ränta-beräknaren.
Var pengarna bör ligga är en annan fråga
Eget pensionssparande sker i praktiken oftast på ISK eller kapitalförsäkring, eftersom avdragsrätten för privat pensionssparande är borta för de flesta anställda. Skatten tas då på kapitalet varje år i stället för vid uttaget — en helt annan mekanism än pensionens inkomstbeskattning, och värd att förstå innan man väljer.
Är bufferten inte på plats kommer den först. Vad den bör vara står i guiden om månadssparande.
Vad källorna inte svarar på
Pensionsmyndigheten beskriver systemet och procentsatserna. De säger ingenting om:
- hur mycket du bör spara — ingen myndighet anger ett belopp, och vi hittar inte på ett;
- vad din pension blir — det står i din egen prognos, inte i en artikel;
- vilken avkastning du får — räkneexemplet ovan använder 6 procent som räkneantagande, inte som löfte;
- vad ditt tjänstepensionsavtal innehåller — ITP, SAF-LO, KAP-KL och AKAP-KR skiljer sig åt.
Där vi räknar med ett antagande står antagandet i texten.