Gamla mynt och sedlar kan vara värda mer än valören
Kort svar: Ett gammalt mynt är inte automatiskt värdefullt. Börja med årtal, valör, material och variant och bedöm sedan skicket. Exempel i aktuella Myntinfo-uppgifter från 2026 visar att liknande svenska mynt kan värderas från några kronor till flera tusen kronor.
Gamla pengar har tre möjliga värden: det nominella värdet, metallvärdet och samlarvärdet. Ett mynt eller en sedel blir alltså inte automatiskt värdefull bara för att den är gammal. Samlarvärdet påverkas bland annat av årtal, skick, sällsynthet, variant, material, upplaga och efterfrågan.
Det innebär att två till synes likadana gamla mynt kan vara värda mycket olika belopp. Ett slitet exemplar kan främst ha metallvärde, medan ett ovanligt mynt i mycket gott skick kan vara intressant för samlare. Börja med att anteckna årtal och valör och fotografera fram- och baksidan. Notera också material, slitage och detaljer som skiljer myntet från andra.
Jämför därefter med verkliga försäljningar. Ett utropspris eller ett högt pris i en annons visar vad säljaren hoppas få, inte vad någon faktiskt har betalat. Myntinfos prisarkiv med realiserade priser kan användas för att jämföra liknande objekt.
Giltiga svenska myntvalörer är 1 krona, 2 kronor, 5 kronor och 10 kronor.
Vilka mynt är värda pengar?
Eftertraktade svenska mynt finns i flera valörer och tidsperioder. Silvermynt kan ha både metallvärde och samlarvärde. Även guldmynt kan vara intressanta: svenska 5-kronor från 1881 till 1920 är enligt Myntinfo tillverkade i 90 procent guld. Det exakta värdet beror fortfarande på bland annat skick, variant och efterfrågan.
Ett tydligt exempel är jubileumsmyntet på 2 kronor från 1897. Det är tillverkat i 80 procent silver, har 12 grams silvervikt, väger totalt 15 gram och präglades i en upplaga på 246 100 exemplar. Enligt Myntinfo 2026 anges 200 kronor i kvalitet 01, 500 kronor i kvalitet 01/0 och 2 000 kronor i kvalitet 0. Kvaliteterna 1+, 1, 1? och 2 anges till smältvärde på den aktuella sidan.
Värderingen visar hur kraftigt skicket påverkar värdet på gamla svenska mynt. I kvalitet 0 ska detaljerna vara kvar och myntet sakna märken eller tydliga spår av hantering. Samma årtal och valör kan därför ge helt olika resultat beroende på bevarandet.
Yngre mynt kan också vara eftertraktade om de har en ovanlig variant eller liten upplaga. 5-kronan från 1997, variant B, har en upplaga på 124 931 exemplar. Myntinfo anger 50 kronor i kvalitet 01, 75 kronor i kvalitet 01/0 och 100 kronor i kvalitet 0.
| Mynt | Belagd värdering | Viktiga värdefaktorer |
|---|---|---|
| 2-öring i järn från 1917 | 3–900 kronor | Skick och identifiering |
| 5-öring i järn från 1917 | 20–1 950 kronor | Skick och variant |
| 2 kronor från 1897 | 650–12 000 kronor i angivna kvaliteter | Silver, skick och samlarintresse |
| 5 kronor 1997, variant B | 50–100 kronor i angivna kvaliteter | Variant, upplaga och skick |
Beloppen är Myntinfos värderingspriser och inte en garanti för vad ett enskilt exemplar säljs för. Myntinfo beskriver att värderingarna bygger på genomsnitt från sålda mynt på Tradera, eBay, internationella auktioner och erkända värderingskataloger. Efterfrågan och skick kan därför göra att ett faktiskt försäljningspris avviker.
Ovanliga svenska mynt att kontrollera
Svenska 2-öringar präglades från 1856 till och med 1971. De gjordes huvudsakligen i brons, men järn användes främst under åren 1917–1950. Brons började användas igen 1952. En 2-öring i järn från 1917 har en upplaga på 4 576 200 exemplar, väger 3,5 gram och är 21 millimeter i diameter. Myntinfos värdering sträcker sig från 3 kronor i kvalitet 1? till 900 kronor i kvalitet 0.
En 5-öring i järn från 1917 har en upplaga på 2 953 320 exemplar, väger 7 gram och är 27 millimeter i diameter. Myntinfos värdering är 20 kronor i kvalitet 1? och 1 950 kronor i kvalitet 0. För båda exemplaren saknas angivet värde i kvalitet 2 på de refererade sidorna.
Exempel på extra intressanta svenska 5-öringar är årtalen 1857, 1882, 1888, 1910, 1927 och 1973. För 1973 finns en ovanlig variant där sidorna är motvända. Bland eftertraktade svenska 2-kronor nämner Myntinfo varianter från bland annat 1876, 1877, 1878, 1880, 1892, 1897, 1903, 1910, 1921, 1932, 1938, 1940, 1945 och 1950.
Varianter kan synas i siffror, bokstäver, kors, kransar, porträtt, myntmästarmärken, valspråk eller punsningar. Myntinfo beskriver dessutom 2-öringen från 1862 med slutet E som VR, en beteckning som i numismatisk litteratur oftast innebär färre än 10 kända exemplar. En sådan uppgift gör identifieringen särskilt viktig.
Ålder ensam räcker alltså inte för att avgöra vilka mynt som är mest värdefulla. Ett yngre mynt med rätt variant och hög kvalitet kan vara mer eftertraktat än ett betydligt äldre, vanligt och slitet mynt.
Så tar du reda på vad dina gamla mynt är värda
En noggrann identifiering ger bättre underlag för värdering av myntsamlingar och enstaka objekt. Gör så här:
- Fotografera fram- och baksidan i bra ljus och utan reflexer.
- Skriv ned årtal, valör och eventuella bokstäver eller märken.
- Notera om myntet verkar vara av järn, brons, koppar, silver, guld eller annan metall.
- Beskriv slitage, repor, bucklor, missfärgningar och hur tydliga detaljerna är.
- Kontrollera om siffror, bokstäver eller motiv avviker från ett vanligt exemplar.
- Jämför med faktiskt sålda mynt av samma typ, variant och ungefär samma skick.
Vägning och mätning kan skilja närliggande varianter åt. Jämför alltid resultatet med en numismatisk referens, eftersom vikt och diameter behöver tolkas tillsammans med motiv och årtal. För större samlingar är det praktiskt att först sortera mynten efter valör och årtal och därefter lyfta fram silvermynt, guldmynt, ovanliga varianter och exemplar i gott skick.
Rengör inte gamla mynt före värdering eller försäljning. Aggressiv rengöring kan skapa repor, förändra ytan och ta bort patina som är en del av samlarvärdet. Frimärkshuset avråder från att rengöra gamla mynt och uppger att bilder och information ofta räcker för en första bedömning, medan fysisk granskning vanligtvis behövs för en rättvis värdering.
Gamla sedlar: värde och inlösen
Värde på gamla sedlar: så gör du en första bedömning
Det går inte att bestämma värdet på en gammal sedel enbart utifrån valör eller ålder. Börja med att skriva ned valör, årtal, serie eller tryckvariant och eventuella signaturer. Fotografera fram- och baksidan utan reflexer och jämför sedan med sålda exemplar eller be en mynthandlare och auktionsfirma om en bedömning. Riksbankens översikt över äldre sedlar hjälper dig först att identifiera typen, men anger inte något generellt samlarpris för varje exemplar.
Det här är också gränsen för vad uppgifterna på sidan kan svara på: utan bild, exakt variant och uppgift om skick går det inte att ge ett seriöst pris på en specifik sedel. En ogiltig sedel kan dessutom vara mer värd för en samlare än den skulle ge vid inlösen. Skicka därför inte in en ovanlig sedel till Riksbanken innan du har kontrollerat samlarvärdet.
Gamla svenska sedlar kan ha samlarvärde utöver det nominella beloppet. Skick, årtal, valör, tryckvariant och efterfrågan behöver därför kontrolleras innan du skickar en ovanlig sedel till Riksbanken. Äldre sedlar som blev ogiltiga före 2016 omfattar valörerna 1, 5, 10, 20, 50, 100, 500, 1 000 och 10 000 kronor. Riksbankens översikt över äldre sedlar hjälper dig att identifiera sedeltypen.
Riksbanken kan lösa in svenska ogiltiga sedlar, oavsett hur gamla de är, om ansökan godkänns. Enligt Riksbanken 2026 är avgiften 300 kronor per ansökan och den normala handläggningstiden tre till fyra veckor. Sedlarna och ansökan ska skickas per post till Sveriges Riksbank, Inlösen, 103 37 Stockholm; personlig inlämning är inte möjlig. Avgiften dras från det inlösta beloppet.
Riksbanken skickar aldrig tillbaka inskickade sedlar vid avslag. Kontrollera därför samlarvärdet först. Ett samlarpris kan överstiga inlösenbeloppet, särskilt om sedeln har ovanligt årtal, tryckvariant eller mycket gott skick. Mer information om ansökan finns på Riksbankens sida om inlösen av ogiltiga sedlar.
Vad gör man med gamla mynt?
Med ”gamla kronor” och öresmynt behöver du först skilja på giltighet och samlarvärde. Svenska 1- och 2-öringar blev ogiltiga den 30 juni 1972, 5- och 25-öringar den 30 juni 1985, 10-öringar den 30 september 1992 och 50-öringar den 30 september 2010. De nuvarande giltiga valörerna är 1, 2, 5 och 10 kronor. Kontrollera därför alltid samlarvärdet innan ett äldre mynt lämnas till återvinning. Riksbanken beskriver reglerna för ogiltiga mynt.
Ogiltiga svenska mynt kan inte lösas in hos Riksbanken eller banker. De kan i stället lämnas till metallåtervinning, men sortera först bort sådant som kan ha samlarvärde. Titta särskilt efter äldre silvermynt, guldmynt, ovanliga årtal och varianter.
Nuvarande giltiga mynt ska skiljas från de ogiltiga. Riksbanken anger de aktuella myntvalörerna och reglerna. Är ett mynt svårt att identifiera kan du vända dig till en mynthandlare, ett specialiserat auktionshus eller annan numismatisk aktör.
Var kan man värdera och sälja gamla mynt?
Avgiften är 200 kronor per ansökan till och med måndag 31 augusti 2026 och höjs till 300 kronor från tisdag 1 september 2026.
Ekonomiska museet rekommenderar auktionsföretag eller mynthandlare som ingår i Sveriges Mynthandlares Förening när mynt och sedlar behöver värderas. En specialist kan vara särskilt värdefull för en ovanlig variant, ett ädelmetallmynt eller en hel myntsamling.
Auktion kan passa objekt med tydligt samlarintresse. Vanliga cirkulationsmynt kan ibland hanteras på annat sätt. Frimärkshuset tar emot både enstaka objekt och hela myntsamlingar för försäljning. Innan du väljer säljkanal bör du jämföra villkor, provisioner och andra avgifter och använda realiserade försäljningar som prisunderlag.
Om du hellre vill skänka mynten kan Ekonomiska museet bedöma eventuella gåvor till samlingarna från fall till fall. Kontaktadressen är registrator@shm.se. Mynt utan metall- eller samlarvärde kan lämnas till metallåtervinning efter att de värdefullare objekten sorterats bort.
Vanliga frågor
Vad är mina gamla mynt värda?
Det beror på årtal, valör, material, upplaga, variant, skick och efterfrågan. Belagda exempel är 3–900 kronor för en 2-öring i järn från 1917, 20–1 950 kronor för en 5-öring i järn från samma år och 650–12 000 kronor för 2-kronan från 1897 i angivna kvaliteter. Identifiera först myntet och jämför sedan med sålda exemplar.
Vilka gamla sedlar är värdefulla?
En sedel kan ha samlarvärde utöver inlösenbeloppet. Kontrollera framför allt skick, årtal, valör, tryckvariant och efterfrågan. Riksbanken löser in ogiltiga svenska sedlar, men en ovanlig sedel bör värderas innan den skickas in.
Vilka mynt är mest eftertraktade?
Eftertraktade objekt kan vara silver- och guldmynt, ovanliga årtal, sällsynta varianter och mynt i hög kvalitet. Exempel är 2-kronan från 1897, vissa 2-öringar och 5-öringar samt 5-kronan från 1997, variant B. Värdet avgörs av det konkreta exemplaret.
Kan gamla kronor fortfarande användas?
Riksbankens fyra nuvarande giltiga svenska myntvalörer är 1 krona, 2 kronor, 5 kronor och 10 kronor. Ogiltiga mynt kan inte lösas in hos Riksbanken eller banker, även om vissa fortfarande kan ha metall- eller samlarvärde.
Ska gamla mynt rengöras före försäljning?
Nej, undvik aggressiv rengöring. Repor och förändringar i ytan kan sänka samlarvärdet. Förvara myntet varsamt och låt en mynthandlare eller annan specialist bedöma det i befintligt skick.