Medianlön i Sverige 2025: Uppdaterad statistik & trender

Medianlön i Sverige 2025: Uppdaterad statistik och trender

Uppdaterad: 8 september 2025

Vad är medianlön och varför är den viktig?

Medianlönen representerar den mittersta lönen när alla Sveriges löner sorteras från lägst till högst. Detta mått ger en mer rättvisande bild av vad en ”typisk” svensk tjänar, jämfört med medellönen (genomsnittslönen) som kan påverkas starkt av extremt höga eller låga löner.

Till skillnad från medellönen, som beräknas genom att summera alla löner och dividera med antalet personer, visar medianlönen exakt vad den som ligger i mitten tjänar. Detta är särskilt viktigt i ett land som Sverige där inkomstfördelningen är relativt jämn men där det ändå finns löneskillnader mellan olika grupper och regioner.

Aktuell medianlön 2025: Statistik och prognos

Enligt de senaste uppgifterna från SCB och Medlingsinstitutet är medianlönen i Sverige 38 300 kr per månad för 2025, baserat på en ökning med 3,4% från 2024 års nivå på 37 100 kr.

Reallöneökningen (löneökning minus inflation) för 2025 beräknas till cirka 3%, vilket är den högsta på flera år. Detta beror främst på kombinationen av starka löneökningar och låg inflation på cirka 1%.

Flera faktorer har bidragit till den positiva löneutvecklingen under 2025:

• Stark ekonomisk återhämtning efter tidigare års utmaningar
• Låg inflation som stärker reallöneutvecklingen
• Fortsatt hög efterfrågan på kvalificerad arbetskraft
• Välfungerande kollektivavtalsförhandlingar

Historisk utveckling av medianlöner

Medianlönen i Sverige har visat en stadig tillväxt sedan början av 1990-talet. Från 14 200 kr per månad 1991 har den ökat till dagens nivå på 38 300 kr, enligt statistik från Ekonomifakta.

Den genomsnittliga årliga tillväxttakten de senaste fem åren har legat på cirka 2,9%. Under 2022-2023 upplevde Sverige dock en ovanlig period med negativ reallöneutveckling (-4,7%) på grund av den exceptionellt höga inflationen.

Regionala skillnader i medianlöner

Medianlönen varierar betydligt mellan olika regioner i Sverige. Stockholm fortsätter att ha den högsta medianlönen med 44 600 kr per månad, medan Norra Mellansverige har en medianlön på 36 700 kr.

Intressant nog har vissa regioner i norra Sverige sett en starkare relativ lönetillväxt under de senaste åren, delvis driven av expansionen inom tech- och gruvindustrin samt konkurrensen om kvalificerad arbetskraft i glesare befolkade områden.

Branschskillnader och yrkesgrupper

Lönenivåerna varierar kraftigt mellan olika branscher. Finans- och IT-sektorerna har fortsatt de högsta medianlönerna, medan vård- och omsorgssektorn har lägre nivåer.

• Högsta medianlöner: IT-specialist (55 800 kr), finansanalytiker (57 200 kr), civilekonom (49 700 kr)
• Lägsta medianlöner: Undersköterska (30 300 kr), personlig assistent (29 000 kr), butiksbiträde (28 500 kr)

Lönefördelningen är också intressant att studera: den övre kvintilen (de 20% som tjänar mest) börjar vid cirka 57 000 kr per månad, medan den nedre kvintilen slutar vid cirka 28 000 kr, enligt Statistikfakta.

Demografiska faktorer som påverkar medianlönen

Kön

Trots framsteg i jämställdhetsarbetet är kvinnors medianlön (34 300 kr) fortfarande cirka 7% lägre än mäns (37 000 kr). Detta gap har minskat över tid men utgör fortfarande en utmaning för arbetsmarknadsjämställdheten.

Ålder

Åldersgruppen 45-54 år har den högsta medianlönen på cirka 39 200 kr per månad. Detta reflekterar den ackumulerade erfarenheten och karriärutvecklingen som ofta sker i medelåldern.

Utbildning

Utbildningspremien i Sverige, det vill säga den extra lön som högre utbildning genererar, är cirka 22%. Detta är anmärkningsvärt nog den näst lägsta i OECD, vilket indikerar en relativt komprimerad lönestruktur i Sverige jämfört med många andra länder.

Sverige i internationellt perspektiv

I en nordisk jämförelse ligger Sveriges medianlön (38 300 kr) något lägre än både Danmark (cirka 53 650 kr) och Norge (cirka 47 665 kr), men högre än Finland (cirka 38 115 kr). Detta har enligt diskussioner på sociala medier skapat debatt om Sveriges konkurrenskraft när det gäller att attrahera och behålla talanger.

Den svenska kollektivavtalsmodellen, med cirka 90% täckning, bidrar till att minska lönespridningen jämfört med exempelvis USA. Detta har historiskt sett ansetts vara en styrka i den svenska modellen, men det finns också en debatt om huruvida det kan hämma incitamenten för högre utbildning och specialisering.

Hur beräknas medianlönen?

SCB använder en omfattande metodologi för att beräkna medianlönen i Sverige. En viktig aspekt är att lönestatistiken heltidsjusteras för att undvika snedvridning från deltidsarbete. Detta innebär att alla löner räknas om till vad de skulle motsvara vid heltidsarbete, även om personen i fråga arbetar deltid.

Statistiken baseras på urval från olika arbetsgivarorganisationer och kompletteras med direktinsamling från företag och organisationer. Detta ger en representativ bild av löneläget i Sverige, även om det finns vissa begränsningar i täckningen av småföretag och nya arbetsformer inom gig-ekonomin.

Framtida trender och utmaningar

Flera faktorer kommer att påverka medianlönens utveckling i Sverige under de kommande åren:

• Digitalisering och AI: Fortsatt automatisering kommer att påverka arbetsmarknaden, med risk för stagnerande löneutveckling inom vissa yrken.
• Gröna omställningen: Nya jobb och kompetenser inom hållbarhetssektorn kan skapa löneökningar för specialister.
• Demografiska förändringar: En åldrande befolkning påverkar både arbetsutbud och efterfrågan på vissa tjänster.
• Gig-ekonomi: Nya arbetsformer utmanar traditionella anställningsrelationer och påverkar lönebildningen.

Vanliga frågor (FAQ)