Vad är OMXS30?
OMXS30 är Stockholmsbörsens viktigaste index. Det består av de 30 bolagen med högst free float-värde på börsen, vilket enkelt uttryckt betyder att det är de bolag där mest aktier finns tillgängliga för allmän handel. Sedan 1 juli 2025 använder indexet free float som primärt urvalsvillkor, medan det tidigare baserades främst på omsättning.
Indexet grundades 1986 med ett basvärde på 125 punkter. Idag är det det främsta barometret för att följa hur det går för stora svenska börsbolag. Om du vill veta hur Stockholmsbörsen utvecklas i stort räcker det oftast att kolla OMXS30:s aktuella kurs.
Skillnad mot OMXSPI
OMXS30 innehåller alltså bara 30 bolag. OMXSPI inkluderar däremot alla aktier på Stockholmsbörsen (flera hundra), vilket gör det till ett bredare index. För de flesta räcker OMXS30 som överblick – speciellt om du tittar på Large Cap-bolag och de största svenska exportföretagen.
Vad betyder free float-regeln?
Free float är den andel av ett bolags aktier som handlas fritt på marknaden, alltså exklusive stora ägarblock som sitter låsta. Ett bolag kan ha stort börsvärde totalt, men om majoriteten ägs av grundare eller ett fåtal storägare blir free float-värdet lägre. Från och med juli 2025 måste bolag också ha minst 50 miljoner kronor i dagsomsättning för att kvalificera sig, vilket Avanza rapporterar har lett till några bolagsbyten.
Aktuell kurs och realtid
Du hittar OMXS30:s aktuella kurs hos Nordnet och Dagens Industri, som båda visar realtidsdata. Stockholmsbörsen har öppet 09:00–17:25 på handelsdagar. Premarket börjar redan klockan 08:00, vilket innebär att du kan se prisrörelser och indikatorer innan ordinarie handel startar.
Hur mycket rör sig indexet under en dag?
Det beror helt på marknadsläget. En vanlig dag ligger rörelser ofta runt 0,5–1,5%, men vid stora nyheter eller globala chocker kan du se svängningar på flera procent. Hösten 2025 har präglats av positiv trendstruktur – Swedbank Aktiellt noterar nya kursrekord i teknisk analys.
Bolag i OMXS30 och viktning
De 30 bolagen revideras två gånger per år, i januari och juli. Det innebär att företag kan åka in eller ut beroende på free float-utveckling och omsättning. Större bolag som Investor, Ericsson, Atlas Copco och AstraZeneca har traditionellt höga vikter. Exakt viktning fluktuerar dagligen eftersom den baseras på börsvärde och handelsvolym.
| Sektor | Exempel på bolag | Ungefärlig andel (%) |
|---|---|---|
| Industri | Atlas Copco, Volvo, Sandvik | ~25 |
| Finans | Nordea, SEB, Investor | ~20 |
| Telekom & IT | Ericsson, Telia | ~15 |
| Hälsovård | AstraZeneca, Essity | ~10 |
| Konsument | H&M, Elekta | ~10 |
| Övrigt | Diverse (råvaror, fastighet) | ~20 |
Listan ovan är en grov överblick. För exakt viktning och aktuella bolag, kolla Dagens Industris Large Cap-lista eller Nasdaq Nordics officiella sida.
Vad händer när ett bolag åker ut?
När revidering görs ersätts bolag som inte längre uppfyller kraven av dem som gör det. Indexfonder och ETF:er som speglar OMXS30 måste då sälja aktier i det utgående bolaget och köpa i det nya. Detta kan ge kortsiktiga prisrörelser på revisionsdag, men effekten är oftast begränsad om marknaden förväntar sig bytet.
Historisk utveckling
OMXS30 startade på 125 punkter 1986. Sedan dess har indexet vuxit kraftigt, men vägen dit har varit allt annat än rak. Under IT-kraschen 2000–2002 föll indexet mer än 50%, och under finanskrisen 2008 såg vi liknande ras. De senaste 20 åren har dock varit positiva i det långa loppet, med en genomsnittlig årlig avkastning runt 7–9% inklusive utdelningar (OMXS30GI).
Björnmarknader och kriser
- IT-bubblan (2000–2002): Indexet tappade över hälften av sitt värde när teknikbolag kollapsade.
- Finanskrisen (2008): Fall på cirka 45% när Lehman Brothers gick under och globala kreditmarknader frös.
- Covid-19 (våren 2020): Snabb krasch i mars följd av lika snabb återhämtning.
- 2022: Stigande räntor och inflation ledde till nedgångar, men indexet återhämtade sig 2023–2025.
För långsiktiga investerare är takeaway enkel: OMXS30 har alltid kommit tillbaka efter varje krasch, men det kan ta år. Om du inte tål svängningar bör du ha en tydlig strategi för när du köper och säljer.
OMXS30 terminer och futures
En termin (eller future) är ett kontrakt där du lovar köpa eller sälja OMXS30-indexet vid ett framtida datum till ett förutbestämt pris. Detta används både av spekulanter som vill tjäna på kortsiktiga rörelser och av institutioner som vill säkra sina portföljer mot nedgångar.
Hur fungerar det i praktiken?
Terminer handlas via Nasdaq Nordic och clearas genom en central motpart. Du behöver inte äga de faktiska aktierna – kontraktet löses i kontanter baserat på indexnivån vid förfall. Eftersom terminer använder hävstång kan både vinster och förluster bli stora. Det är alltså inte för nybörjare.
Var kan man handla OMXS30 futures?
De flesta svenska storbanker och nätmäklare erbjuder terminshandel, men ofta krävs särskild godkännande och högre marginalkrav. För realtid och live-priser på terminer hänvisas ofta till plattformar som Investing.com eller direkt via Nasdaq Nordics terminssida.
Handla OMXS30 via CFD och ETF
Om du vill exponera dig mot OMXS30 utan att köpa alla 30 aktier individuellt finns det två populära vägar: CFD och ETF.
CFD-handel (t.ex. IG Markets)
CFD står för Contract for Difference, alltså ett hävstångsbaserat kontrakt där du spekulerar på prisrörelser utan att äga underliggande tillgång. IG Markets och liknande plattformar erbjuder OMXS30 som CFD, vilket innebär att du kan gå lång (satsa på uppgång) eller kort (satsa på nedgång) med relativt lite kapital.
Fördelen är flexibilitet och möjlighet att tjäna pengar i både uppgångar och nedgångar. Nackdelen är risken – hävstång kan sudda ut ditt konto snabbt om du har fel. CFD är därför inte lämpligt för alla.
ETF (t.ex. XACT OMXS30)
En ETF (Exchange-Traded Fund) är en fond som handlas som en aktie. XACT OMXS30 är en populär ETF som följer OMXS30-indexet exakt. Du köper den precis som vilken aktie som helst via din nätmäklare, och den speglar indexets utveckling nästan perfekt (minus en liten årlig avgift på runt 0,25%).
Detta är det enklaste sättet för privatpersoner att få exponering mot hela OMXS30. Du behöver inte välja enskilda aktier, och du slipper hantera terminer eller CFD-marginaler.
| Metod | Fördel | Nackdel | Passar för |
|---|---|---|---|
| Enskilda aktier | Full kontroll, välj själv | Tidskrävande, risk | Erfarna investerare |
| ETF (XACT OMXS30) | Enkel, låg avgift, bred spridning | Ingen möjlighet att välja bort bolag | Långsiktiga sparare |
| CFD | Hävstång, kan tjäna på nedgångar | Hög risk, snabba förluster | Aktiva traders |
| Terminer | Riktad exponering, hedging | Komplex, kräver erfarenhet | Institutioner, proffs |
OMXS30 vs andra index
Det finns flera varianter och relaterade index. Här är de viktigaste skillnaderna.
OMXS30 vs OMXS30GI
OMXS30 räknar enbart prisförändring – det vill säga börskurser. OMXS30GI (Gross Index) inkluderar också återinvesterade utdelningar, vilket ger en mer rättvisande bild av totalavkastningen över tid. Om du jämför historisk avkastning är GI-varianten den du bör titta på.
OMXS30 vs OMXSPI
OMXSPI täcker hela Stockholmsbörsen, inte bara de 30 största. Det ger bredare spridning och fångar även small- och mid-cap-bolag. Dock är OMXS30 mycket mer omsatt och lättare att handla via ETF eller terminer. OMXSPI används ofta av fondförvaltare som vill ha full marknadsexponering.
OMXS30 vs internationella index (S&P 500, Euro Stoxx 50)
OMXS30 är starkt beroende av svenska exportbolag, vilket innebär exponering mot global industri, telekom och finans. Om du vill bredda globalt kan det vara vettigt att kombinera OMXS30 med exempelvis en USA-fond. Men tänk på att du då får valutarisk – om kronan stärks tappar du pengar på utländska innehav, och vice versa.
Vanliga fallgropar och missförstånd
Här är några saker som folk oftast får fel om OMXS30.
Missförstånd 1: ”OMXS30 är alltid säkert eftersom det är stora bolag”
Nej. Stora bolag kan också falla hårt. Under finanskrisen och IT-kraschen tappade OMXS30 över hälften av sitt värde. Storlek ger inte automatiskt stabilitet.
Missförstånd 2: ”Jag behöver bara köpa en ETF och sedan glömma bort den”
Nästan sant, men inte helt. Du bör fortfarande kolla läget någon gång per kvartal och säkerställa att din portfölj fortfarande matchar din risktolerans. Om du är nära pension och har allt i en OMXS30-ETF kan en krasch sätta käppar i hjulet.
Missförstånd 3: ”Terminer är samma sak som ETF:er”
Nej. Terminer är tidsbestämda kontrakt med hävstång och förfall. ETF är en fond som kan hållas hur länge som helst. Blandar du ihop dem kan du få problem.
Prognos och framtid
Enligt Kapitalkoll låg prognosen för OMXS30 under 2025 på en uppgång runt 5–7%. Hittills har indexet överträffat förväntningarna och satt nya rekord. Men långsiktiga prognoser är alltid osäkra – makrofaktorer som räntor, inflation, geopolitik och teknikutveckling spelar in.
Det enda säkra är att indexet kommer svänga. Om du investerar långsiktigt bör du vara bekväm med att se röda siffror i flera år innan det vänder upp igen. Om du inte tål det, välj en mer defensiv strategi eller blanda in obligationer.
Vanliga frågor om OMXS30
Vilka bolag ingår i OMXS30 just nu?
OMXS30 består av de 30 bolagen med högst free float-värde på Stockholmsbörsen. Listan revideras varje januari och juli. Stora namn som ofta ingår är Atlas Copco, Investor, Ericsson, AstraZeneca, Volvo och Nordea. Exakt lista och viktning hittar du hos Dagens Industri eller Nasdaq Nordic. Observera att viktningen ändras dagligen baserat på börsvärde och handelsvolym.
Hur skiljer sig OMXS30 från OMXS30GI?
OMXS30 mäter enbart prisförändring – alltså börskurser utan hänsyn till utdelningar. OMXS30GI (Gross Index) återinvesterar alla utdelningar, vilket ger en mer korrekt bild av totalavkastningen över tid. Om du tittar på långsiktig historik ska du jämföra med GI-varianten, eftersom du i verkligheten kan återinvestera utdelningar. Skillnaden mellan de två kan bli stor över 10–20 år.
Kan jag handla OMXS30-terminer som privatperson?
Ja, men det kräver särskild godkännande hos din mäklare och erfarenhet av derivathandel. Terminer innebär hävstång och förfall, vilket betyder att både vinster och förluster kan bli stora snabbt. De flesta svenska storbanker och nätmäklare erbjuder terminshandel, men kräver att du fyller i ett test och visar att du förstår risken. Om du är ny på att investera, börja hellre med en ETF.
Vad är skillnaden mellan CFD och terminer på OMXS30?
Både CFD och terminer är hävstångsbaserade derivat, men CFD:er har inget fast förfallodatum medan terminer har det. CFD handlas ofta via onlinemäklare som IG Markets och är mer flexibla – du kan hålla positionen hur länge du vill, men betalar daglig finansieringskostnad. Terminer handlas på Nasdaq Nordic och löper ut på specifika datum. Terminer används ofta av professionella hedgefonder, medan CFD är vanligare bland aktiva daytraders.
Hur påverkar free float-regeln vilka bolag som ingår?
Från och med 1 juli 2025 baseras OMXS30 på free float istället för enbart omsättning. Det innebär att bolag där stora ägare kontrollerar majoriteten av aktierna kan få lägre vikt eller åka ut helt, även om totalt börsvärde är högt. Ett bolag måste också ha minst 50 miljoner kronor i dagsomsättning för att kvalificera sig. Denna ändring har lett till några bolagsbyten och ger ett mer likviditetsfokuserat index.
Vad är den genomsnittliga avkastningen för OMXS30 på lång sikt?
Historiskt har OMXS30GI (med återinvesterade utdelningar) gett runt 7–9% årlig avkastning i genomsnitt över 20–30 år. Men detta är ett genomsnitt som inkluderar både stora uppgångar och djupa kriser. Det finns enskilda år med minus 30% och år med plus 40%. Om du investerar långsiktigt och klarar av svängningar är sannolikheten god att du landar någonstans i detta spann. Men ingen garanti finns – framtida avkastning kan bli både högre och lägre.
Inga kommentarer än