Vad är Sharpekvoten?
Sharpekvoten är ett mått på riskjusterad avkastning. Den visar hur mycket avkastning utöver den riskfria räntan en investering har gett i förhållande till sin totala risk. Risken mäts med standardavvikelsen, alltså hur mycket avkastningen har varierat kring sitt genomsnitt.
En högre Sharpekvot innebär normalt en bättre historisk riskjusterad prestation, allt annat lika. Måttet kan användas för att jämföra fonder, portföljer och investeringsstrategier. William F. Sharpe introducerade det ursprungliga måttet 1966. Sharpe beskriver själv måttets beräkning och användning.
Formeln för riskjusterad avkastning
Den korrekta formeln är:
Sharpekvot = (portföljens avkastning − riskfri ränta) / standardavvikelse
Parenteserna är viktiga. Först räknar du ut investeringens överavkastning, det vill säga avkastningen minus den riskfria räntan. Därefter dividerar du med standardavvikelsen.
| Del | Vad den betyder |
|---|---|
| Portföljens avkastning | Investeringens genomsnittliga avkastning under den valda perioden. |
| Riskfri ränta | Referensavkastningen för en placering utan risk för förlust. |
| Standardavvikelse | Hur mycket avkastningen har varierat och därmed måttet på total volatilitet. |
Sharpekvoten uttrycker alltså hur mycket riskpremie investeringen har gett per enhet total risk. Den är inte ett procenttal, utan ett kvotvärde.
Så beräknar du Sharpekvoten steg för steg
- Samla avkastningsdata. Använd avkastning för samma tidsperioder, exempelvis månadsvis eller årsvis, under hela den period du analyserar.
- Välj en riskfri ränta. Räntan ska matcha investeringens valuta och mätperiod. En svensk statsskuldväxel, som ges ut av Riksgälden, kan fungera som svensk referens för låg risk. Riksbanken förklarar svenska marknadsräntor.
- Beräkna överavkastningen. Dra den riskfria räntan från portföljens avkastning.
- Räkna ut standardavvikelsen. Den visar hur mycket periodavkastningarna varierar kring sitt genomsnitt.
- Dividera överavkastningen med standardavvikelsen. Resultatet är Sharpekvoten.
Anta att en portfölj har gett 10 procent, att den riskfria räntan är 2 procent och att standardavvikelsen är 8 procent. Då blir beräkningen:
(10 − 2) / 8 = 1,0
En historisk Sharpekvot beskriver vad som har hänt, inte vad investeringen garanterat kommer att ge framöver.
Vad betyder en hög eller låg Sharpekvot?
En hög Sharpekvot betyder att investeringen historiskt har gett mer överavkastning per enhet total risk. En låg kvot betyder att ersättningen för risken har varit mindre. En Sharpekvot på noll innebär att den uppmätta avkastningen motsvarar den riskfria räntan. En negativ Sharpekvot innebär att avkastningen ligger under den riskfria räntan, förutsatt att standardavvikelsen är positiv.
| Sharpekvot | Grundläggande tolkning |
|---|---|
| Över noll | Avkastningen ligger över den valda riskfria räntan. |
| 0 | Avkastningen motsvarar den riskfria räntan. |
| Under noll | Avkastningen ligger under den riskfria räntan. |
Tumregeln att en Sharpekvot över 1 är bra och över 2 är mycket bra förekommer, men det finns ingen universell gräns för alla marknader och investeringskategorier. Tidsperiod, strategi och jämförelsegrupp påverkar hur värdet bör bedömas. Ålems Sparbank beskriver vanliga tolkningsnivåer och deras begränsningar.
Så jämför du Sharpekvoten mellan fonder och portföljer
Jämför Sharpekvoter mellan investeringar med liknande strategi och tillgångsslag. För att jämförelsen ska bli meningsfull ska valuta, riskfri ränta, mätperiod och beräkningsmetod vara desamma. En aktiefond och en obligationsfond kan ha olika riskprofil och bör därför inte bedömas enbart genom att ställa kvoterna bredvid varandra.
En högre Sharpekvot betyder inte automatiskt högst absolut avkastning. En investering kan ge lägre avkastning men ändå få högre kvot om variationen är betydligt lägre.
Tabellen visar varför lägre risk kan ge högre Sharpekvot trots lägre avkastning.
| Avkastning | Riskfri ränta | Standardavvikelse | Sharpekvot | |
|---|---|---|---|---|
| Portfölj A | 12 % | 3 % | 8 % | 1,125 |
| Portfölj B | 10 % | 3 % | 6 % | cirka 1,167 |
Portfölj A har högre absolut avkastning, men Portfölj B har högre Sharpekvot eftersom den har lägre standardavvikelse. B har alltså i detta historiska exempel gett bättre avkastning i relation till den totala risken.
Vilken riskfri ränta och tidsperiod ska du använda?
Den riskfria räntan är en hypotetisk avkastning från en placering utan risk för förlust. I praktiken används ofta en statsrelaterad ränta eller en annan kortfristig referensränta. Det finns ingen enda riskfri ränta som passar alla beräkningar.
Valet ska matcha investeringens valuta och mätperiod. Analyserar du en svensk portfölj med månadsdata behöver referensräntan vara omräknad till en jämförbar månadsnivå. Samma princip gäller för andra valutor och perioder. CFA Institute beskriver hur ränta, valuta och mätperiod behöver hänga ihop.
Sharpekvoten är tidsberoende. Samma investering kan därför få olika värde om avkastningen mäts dagligen, månadsvis, kvartalsvis eller årligen.
Årsomräkning av Sharpekvoten
En månadsvis Sharpekvot multipliceras ibland med roten ur 12 för att få en årlig uppskattning. Det kan ge meningsfulla jämförelser under vissa villkor, men är inte en generell regel. Seriell korrelation, compounding och mer komplicerade avkastningsmönster kan göra årsjusteringen missvisande.
Seriell korrelation innebär att en avkastning kan hänga samman med tidigare perioders avkastning. Även skattningar av genomsnittlig avkastning och volatilitet är osäkra, särskilt när datamängden är begränsad.
Begränsningar med Sharpekvoten
- Historiskt mått: Kvoten bygger på historisk avkastning och historisk variation. Den säger därför inte ensam hur investeringen kommer att utvecklas i en annan marknadsmiljö.
- All volatilitet behandlas lika: Standardavvikelsen räknar både uppåtgående och nedåtgående variation som risk. En positiv kraftig kursrörelse kan därmed försämra kvoten på samma sätt som en negativ rörelse med motsvarande storlek.
- Svansrisk kan döljas: Asymmetriska avkastningar och stora sällsynta förluster kan göra Sharpekvoten missvisande.
Använd därför Sharpekvoten tillsammans med andra riskmått, avkastningsperioder och en genomgång av investeringens strategi. CFA Institute går igenom sambandet mellan risk och avkastning.
Sharpekvot eller Sortinokvot?
Sortinokvoten är ett alternativ när du främst vill fokusera på nedsidesrisk. Sharpekvoten använder standardavvikelsen och behandlar all volatilitet som variation. Sortinokvoten använder i stället en mål- eller lägsta acceptabel avkastning i täljaren och nedsidesavvikelse i nämnaren.
Sortinokvoten kan därför komplettera Sharpekvoten när uppåtgående variation inte bör räknas som en nackdel. Treynorkvoten har en annan inriktning och relaterar överavkastningen till marknadsrisk, normalt beta, i stället för total risk.
Vanliga frågor
Vad är en bra Sharpekvot?
Över 1 och över 2 används ibland som tumregler för bra respektive mycket bra värden. De är inte universella gränser. Jämför enligt principerna i avsnittet om fonder och portföljer.
Vad betyder en negativ Sharpekvot?
Det betyder att investeringens avkastning har legat under den valda riskfria räntan, givet positiv standardavvikelse. Kvoten visar då en negativ överavkastning i förhållande till den uppmätta risken.
Är hög Sharpekvot samma sak som högst avkastning?
Nej. En portfölj med lägre absolut avkastning kan få högre Sharpekvot om den har betydligt lägre variation. Måttet jämför avkastning med risk, inte avkastning ensam.
Kan jag jämföra Sharpekvoter från olika fonder?
Ja, om fondernas värden är beräknade på jämförbara grunder. Följ jämförelseråden ovan och jämför helst fonder med liknande strategi och tillgångsslag.
Garanterar en hög Sharpekvot framtida resultat?
Nej. Sharpekvoten bygger på historiska uppskattningar av avkastning och volatilitet. Förändrade marknadsförhållanden, korta mätperioder och seriell korrelation kan påverka värdet och göra det mindre användbart som prognos.
Inga kommentarer än